Aureliano De Beruete Y Moret
Spanish , Madrid, 1845 - Madrid, 1912
Spanish writer, painter and collector. After pursuing a political career and taking a doctorate in civil and canon law, he dedicated himself to writing on art and produced important studies on Diego Velezquez (1898), Joaqu'n Sorolla y Bastida (1901) and other artists. He travelled extensively and enthusiastically in Europe (France, Belgium, Switzerland, the Netherlands, Italy, Germany, England and elsewhere), studying especially the different national schools of painting. On his travels he also painted landscapes. After working for some time as a copyist in the Museo del Prado, Beruete decided in 1873 to concentrate his efforts on painting and on learning to perfect his craft. He enrolled at the Escuela Superior de Bellas Artes de S Fernando in Madrid and also studied at the studio of Carlos de Haes. Beruete was among the founders of the Instituci'n Libre de Enseeanza, and with its members, and with Carlos de Haes, he made several study trips abroad. In Paris he came to know the painting of the Barbizon school, and in Belgium he assimilated the teaching of the generation of landscape artists who had adopted a form of Realism. Related Paintings of Aureliano De Beruete Y Moret :. | Der Geiger am Fenster | Waking Up | Garden in Bloom, Arles | evening forest scene | Barry, James | Related Artists: georg engelhardt schroderGeorg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare.
Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier.
Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst.
När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet.
Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter. Thomas JonesThomas Jones (26 September 1742 - 29 April 1803) was a British landscape painter. He was a pupil of Richard Wilson and was best known in his lifetime as a painter of Welsh and Italian landscapes in the style of his master. However, Jones's reputation grew in the 20th century when more unconventional works by him, ones not been intended for public consumption, came to light. Most notable among these is a series of views of Naples which he painted from 1782 to 1783. By breaking with the conventions of classical landscape painting in favour of direct observation, they look forward to the work of Camille Corot and the Barbizon School in the 19th century. His autobiography, Memoirs of Thomas Jones of Penkerrig, went unpublished until 1951 but is now recognised as a major work of commentary on the 18th-century art world. Maroniez Georges-PhilibertFrench genre, seascape, and landscape Painter , 1865-Douai,1933
|